Astrid: Måndagen den sjunde september, god morgon – det här är Ö24 Bird Data från trädgården i Simrishamn på Österlen.

Erik: God morgon. Och vilket dygn att inleda veckan med. Drygt ett trettiotal arter – det är ovanligt artrikt.

Astrid: Verkligen. Och ett ganska brett tvärsnitt av det mesta man kan höra härifrån den här årstiden.

Erik: Fem arter ur familjen egentliga andfåglar: grågås, gräsand, kanadagås, bläsgås och kricka.

Astrid: Bläsgås – det var ett trevligt inslag. Och tre arter ur familjen måsfåglar: fisktärna, kentsk tärna och gråtrut. Ringduva hördes också, för familjens skull.

Erik: Sedan ett rejält gäng av de mer vardagliga – kaja, råka, skata, kråka. Sädesärla, gulärla. Ladusvala, hussvala, tornseglare.

Astrid: Koltrast och taltrast, gransångare, lövsångare. Grönsiska, stenknäck. Trädpiplärka, järnsparv, gråsparv. Rödstjärt, gråhäger, turkduva, kustpipare, skogssnäppa.

Erik: Det är en lång lista.

Astrid: Och så det vi verkligen väntat på...

Erik: Kungsfågeln.

Astrid: Ja. Tillbaka efter två veckors tystnad. Det var ett tag sedan.

Erik: Två veckor är en påtaglig frånvaro. Man märker det när den saknas – och man märker det direkt när den är tillbaka.

Astrid: Dygnets minsta art, och ändå... den tar plats på sitt sätt.

Erik: Absolut. Det är något med kungsfågeln.

Astrid: Och så blåmesen – den hördes inte i dag.

Erik: Nej, efter trettiosex dygn i rad. Det bryter en lång serie.

Astrid: Trettiosex dygn... och sedan ingenting. Konstigt hur tydligt ett sådant glapp känns.

Erik: Det gör det. Men annars – ett rikt dygn över lag.

Astrid: Det var det. Ha en fin måndag, vi hörs i morgon.